BAKGRUND:Användandet av datorer i samhället medför att människor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppväxt, vilket har gjort att användningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare år. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvänds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats är att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna används i två förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 år, i deras samspel ochkommunikation vid datorn på två förskolor i Västra Götaland. Studien är kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och på vilket sätt de agerar, hur datorn används ochnärvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjälp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förståelse.

Den teoretiska utgångspunkt som denna undersökning grundar sig på är Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lärande. Vygotskij menade att individen lär sig mer i samspel med mer kompetenta individer än vad de kan göra själva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka några elever som anses vara i behov av särskilt stöd och se på hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut då de arbetar i liten grupp med specialpedagogen.En kvalitativ undersökningsmetod användes där observationer av tre elever i behov av särskilt stöd i en åldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslärare och specialpedagog, där syftet var att få en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade på att det fanns samspel mellan eleverna i båda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna påpekade för eleverna att de kunde ta hjälp av varandra.

Den teoretiska utgångspunkt som denna undersökning grundar sig på är Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lärande. Vygotskij menade att individen lär sig mer i samspel med mer kompetenta individer än vad de kan göra själva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka några elever som anses vara i behov av särskilt stöd och se på hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut då de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod användes där observationer av tre elever i behov av särskilt stöd i en åldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslärare och specialpedagog, där syftet var att få en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade på att det fanns samspel mellan eleverna i båda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna påpekade för eleverna att de kunde ta hjälp av varandra.

I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel.

I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet är att få förståelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lärande kan vara synligt i barns samspel.

I detta examensarbete har vi undersökt vilken effekt pedagogens närvaro/frånvaro och grad av deltagande kan ha på förskolebarns sociala samspel..

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..